Trygghetslarm eller familjeapp för platsdelning: vad täcker de?
De blandas ofta ihop, men de är olika: det ena är en tjänst med människor i andra änden, det andra en app så att familjen är nära. Vad de täcker och hur de passar ihop.

När en äldre person bor ensam dyker två ord upp hemma: teleasistencia, det spanska trygghetslarmet, och ”en app för att se henne”. Många tror att de är samma sak, eller att den ena ersätter den andra. Det gör den inte.
Vad teleasistencia är
Det är en social tjänst. IMSERSO, den spanska myndigheten för äldreomsorg och sociala tjänster, beskriver den som en tjänst som ger personen ”telefonterminaler kopplade till en central som tar emot larm”: om hon råkar ut för något, till exempel ett fall, räcker det att hon trycker på knappen på sin terminal (ett halsband eller ett armband) så tar centralen kontakt med henne och kan hjälpa henne. Den spanska beroendelagen beskriver den som ett omedelbart svar ”vid nödsituationer, otrygghet, ensamhet och isolering”. Den ges av regionerna och kommunerna i Spanien (ibland gratis eller mot en egenavgift) och också av privata företag; det finns även en mobil version med GPS för den som går hemifrån.
Det viktiga: det sitter människor i andra änden, utbildade, dygnet runt, som ringer upp, varnar familjen eller skickar en ambulans. Och de ringer dessutom då och då bara för att hålla sällskap.
Vad en familjeapp för platsdelning är
En app i den äldre personens mobil och i familjens: de ser var hon är (om hon vill det), får ett ”jag mår bra” eller ett SOS, och kan prata och se varandra på videosamtal. Det finns ingen central och inga operatörer: den varnar familjen, inte en tjänst. Om familjen inte tittar på mobilen händer inget mer. Vad är en familjeapp för platsdelning?
Sida vid sida
- Vem svarar: trygghetslarm, en central med människor; app, familjen.
- Nödsituation: trygghetslarm, skickar hjälp; app, varnar de dina och lägger 112 en knapptryckning bort (i Mi Estela ringer ingen åt dig).
- Var det fungerar: grundlarmet, hemma (det mobila även utomhus); appen, överallt där det finns mobil med täckning.
- Vad som behövs: trygghetslarm, terminalen och ibland en telefonlinje; app, en smartphone och att kunna använda den (eller ett enkelt läge, som Äldreläget i Mi Estela).
- Kostnad: trygghetslarm, beroende på region och inkomst, gratis eller mot egenavgift; app, gratis i det väsentliga.
- Sällskap: trygghetslarm, uppföljningssamtal; app, familjen själv (videosamtal, ett ”jag mår bra”, bilder).
Hur de passar ihop
För en äldre person som bor ensam är det oftast klokast med båda: trygghetslarmet för nödsituationen och appen för vardagen (att barnen vet att hon mår bra utan att ringa varje timme, att hon kan säga till när hon ska gå ut, att de ser henne om hon vill). Mi Estela säger det själv på sin skärm för äldre: den ersätter inte trygghetslarmet eller nödtjänsterna; SOS varnar familjen och lägger 112 en knapptryckning bort. Och den milda koll-funktionen (om hon inte rör sig under de timmar hon själv väljer, får den hon själv väljer en avisering) är ett komplement, inte en ersättning för larmknappen.
För att ansöka om det offentliga trygghetslarmet i Spanien går du via socialtjänsten i din kommun eller region, eller via beroendebedömningen om det finns en. För appen: så ser vi på det för barn till äldre föräldrar.
Källor
- IMSERSO: Standardiserad metodrapport om sociala tjänster för äldre (definition av tjänsten teleasistencia, hemtrygghetslarm)
- Ley 39/2006 de Promoción de la Autonomía Personal y Atención a la Dependencia (art. 22, teleasistencia)


